Stort intresse för precisionsodling även bland inhemska bönder

Intresset var stort för Greppa Marknadens odlarresa till Sverige och Danmark i slutet mars. Resan lockade 35 odlare, agrologstuderande och rådgivare från Svenskfinland. Utöver diverse gårdsbesök bjöd programmet bland annat på ett besök på Framtidsgården Bjertorp i Västergötland - här på bild - samt forskningsinstitutet SEGES Innovation i Århus.

I Danmark, precisionsodlingens förlovade hemland, tillämpar idag över 80 procent av odlarna någon form av precisionsteknik. En imponerande siffra, som nog också syns i skördenivåerna. Även svenska bönder är flitiga på området, och utvecklingen här hemma går i rätt riktning.

Efter Greppa Marknadens odlarresa till Sverige och Danmark var det inte många som tvivlade på att precision är nyckeln till framtidens hållbara jordbruk. Resan bjöd odlare och agrologstuderande från Svenskfinland på gott om inspiration och nya idéer att ta med sig hem.

För många innebär begreppet precisionsodling idag inte mycket mera än automatstyrning i traktorn på sin höjd. Även om detta är den vanligaste formen av precision också i andra länder, och utan vidare en bra startpunkt, så omfattar nutidens precisionsodling mycket mera.

Vårbruket redan i full gång

På åkrarna i Västergötland var vårbruket redan i full gång när Greppa Marknadens grupp besökte Framtidsgården Bjertorp i slutet på mars. Det hindrade inte Erik Pettersson på Lantmännen från att ivrigt berätta om verksamheten på gården, som huvudsakligen fokuserar på växtodling.

Med hjälp av den nyaste tekniken strävar man efter att höja skördarna med 50 procent samtidigt som man minimerar klimatpåverkan. Budskapet ”vi har 25 skördar på oss att nå klimatneutralitet 2050” är något som kräver betydligt mera åtgärder än vi ser på fälten idag, och på Bjertorp arbetar man aktivt med att utveckla lösningar för att uppnå detta mål.

Försöksgården i Bjertorp drivs av Lantmännen, men verksamheten i sig står långt på egna ben och finansieras inte utifrån.

– Grundtanken är att hållbart jordbruk också ska vara lönsamt, försäkrar Pettersson. Utöver utsädesproduktion har gården en omfattande testverksamhet, som innefattar allt från strategiförsök inom växtskydd, gödsling och med biostimulanter, till sortförsök och -förädling samt kolinlagring och markförbättrande åtgärder.

På 890 hektar testas framtidens jordbruk i praktiken och innovativa odlingsstrategier utvecklas både för konventionell och ekologisk odling.

Drönare är utan tvekan en del av framtidens hållbara jordbruk. Tekniken är exaktare än satelliter och med bilder i realtid kan man med hjälp av AI utöver jordarts- och biomassa-analyser även hålla koll på ogrästryck och växtsjukdomar. Potentialen är stor och utvecklingen liksom även lagstiftningen går hela tiden framåt. På bilden en drönare från spannmålsgården Entorp i Skara, Sverige.

Precision i många former

Det är uppenbart att glappet mellan existerande teknologi och användningen av denna har vuxit sig allt större. Det finns en stor outnyttjad potential och för att uppnå målen om hållbar produktion och samtidigt hitta lösningar på de klimat- och miljörelaterade utmaningar som framtiden bär med sig borde vi bli bättre på att utnyttja denna teknologi och kunskap på gårdsnivå.

För den enskilda odlaren är det avgörande att våga ta det första steget, och för många kan detta innebära att skaffa just automatstyrning till traktorn, medan andra funderar på hur man med hjälp markkarteringar och analys av biomassa kan optimera användningen av utsäde, gödsel, kalk eller växtskyddsmedel.

För detta behövs satellit- eller drönarbilder, som man med hjälp av diverse mjukvarutjänster kan använda till att skapa styrfiler för varierad giva. Idén är att information om variation på fältet utnyttjas för att anpassa åtgärderna på åkern efter behoven, för att helt enkelt få rätt insats på rätt plats.

Det sparar både resurser och möjliggör samtidigt en jämnare och högre skördenivå. 

Intresset för drönare har ökat märkbart

Medan satellitbilder är gratis för vem som helst att använda så kräver drönare alltjämt lite övertygelse. Intresset för drönare har ändå ökat märkbart inom lantbruket i takt med att användningsområdena blivit flera och tekniken avancerat.

Exaktare platsbestämning och bilder i realtid kan i kombination med AI användas bland annat för identifiering och analys av ogrästryck och växtsjukdomar.

Förväntningarna är stora på hur drönare i framtiden ska kunna användas för konkreta åtgärder såsom besprutning av växtskyddsmedel. För detta krävs ännu ändringar i lagstiftningen, något som också är på god väg.

Ju flera av åtgärderna på åkern som i framtiden kan skötas från luften, desto färre problem får man också med markpackning, nedtrampade växtbestånd och kontaminationsrisker.

I programmet ingick även ett besök Agro Food Park, ett innovationskluster utanför Århus, Danmark. Här arbetar ett hundratal jordbruks- och livsmedelsföretag samt forskningscentret SEGES Innovation med lösningar på framtidens hållbara jordbruk. Gruppen fick bland annat bekanta sig med fältrobotar och väderstationer samt med de nyaste rönen inom precisionsodling och användning av biokol för markförbättring och kolinlagring.

Leasing av maskiner en smart lösning

En klar fördel då man vill uppnå de bästa resultaten är förstås att ständigt ha tillgång till den nyaste teknologin, något som på Bjertorp möjliggörs genom att maskinerna hyrs på femåriga leasingkontrakt. När kontrakten tar slut ersätts maskinerna med det nyaste på marknaden.

I Finland är konceptet med leasing inom lantbruket tills vidare ovanligt, men idén väckte stort intresse i resesällskapet. Fördelarna är många, man sparar både tid och resurser på service och underhåll samtidigt som man inte tvingas binda lika mycket kapital i bolaget.

Att hyra maskiner är något som blivit vanligare både i Sverige och Danmark alltefter att gårdarna blivit större, men det betyder inte nödvändigtvis att det inte kunde fungera för jordbruk i mindre skala.

Ett annat alternativ är samägande av maskiner, något som varit mera på tapeten på den inhemska marknaden. Även det har sina fördelar gentemot direkt ägande, då riskerna och ansvaret fördelas.

Speciellt för maskiner som används mera sällan kan det vara en fiffig lösning.

Ofta hör man ändå att finska bönder vill äga sin traktor själv. Men är det mera en principsak eller kulturfråga än det bästa eller lönsammaste alternativet? Att ha en lättare kapitalstruktur gynnar företagarnas ekonomiska situation och samtidigt möjliggör det minskade behovet av maskinunderhåll att odlaren får mera tid för att fokusera på gårdens kärnverksamhet, det vill säga själva odlingen.

Så här tycker man förutom på Bjertorp även på spannmålsgården Kring Agro utanför Fredericia i Danmark, ett annat av resans besöksmål. Temat väckte både tankar och diskussion. Det är ju inte ovanligt med leasing inom andra sektorer, så varför kunde det inte fungera inom lantbruket?

Själv fick jag fick uppfattningen att det finns behov av en mera öppen diskussion kring frågan. Det kunde gynna många odlare.

TEXT & FOTO

Lucas Lindelöf

Sakkunnig inom specialväxtodling på SLF, projektchef för Greppa Marknaden

Läs mera om projektet Greppa Marknaden – lönsamt och hållbart och dess verksamhet på SLF:s hemsida.