Stora delar av höstgrödorna i Åboland drabbade av isbränna

Stora delar av Mats Vesterlunds höstgrödor har legat under is i vinter. På den här åkern har han sått höstvete. Hur omfattande skador isen har förorsakat på grödorna är i det här skedet oklart.

Vinterns ombytliga väder med stora temperaturskillnader och förhållanden som växlat mellan snöfall, kyla och regn har gjort att stora delar av höstgrödorna i Åboland drabbats av isbränna.

Spannmålsodlare Mats Vesterlund i Nagu räknar med minskad skörd till följd av isbrännan. I värsta fall tvingas han så om hälften av arealen med höstvete. Det harmar, eftersom han har sått mera höstvete än vanligt.

Vesterlund säger att beslutet var en direkt följd av att fjolårets skörd av vårgrödor minskade kraftigt till följd av torka.

Fjolåret var inget undantag i fråga om torkan. Odlarna i Åboland har drabbats av torka under flera år.

– Vi har haft 5-6 somrar i rad med usla skördar på grund av torkan, säger Vesterlund.

När det varit som värst har skördarna halverats. Westerlund minns att han fått veteskördar där skördemängden varit endast 1-2 ton per hektar.

Torkan har gjort att många odlare valt att så mera höstsäd, oftast höstvete eftersom det generellt ger bättre skördar än vårvete.

Extrema väderförhållanden

För Vesterlunds del har höstsådden utökats med fem hektar till totalt tjugo hektar höstvete. Men är det inte torkan så är det isbrännan som ställer till det för odlarna.

Vädret som i flera repriser växlat mellan hård köld, störtregn och töväder har gjort att stora delar av åkrarna med höstgrödor legat under is i Åboland.

Vesterlund beskriver väderförhållandena som extrema med temperaturer som växlat mellan 20 köldgrader och 4-5 värmegrader.

– Speciellt i skärgården är det vanligt med extrema väderförhållanden vintertid. Närheten till vattnet gör att vädret ofta är varmare än på fastlandet, säger han.

I vinter har det regnat ovanligt mycket i flera repriser. När det regnade som mest föll det 28 millimeter regn under ett dygn i Nagu.

Situationen har varit utmanande för höstgrödorna, speciellt under perioder då marken varit bar. Vesterlunds åkrar har på flera ställen täckts av vatten som sedan frusit till is.

– När det fryser riskerar rötterna att lyftas upp och växterna dör. Det var nästan snöfritt när vi hade 20 minusgrader i månadsskiftet januari-februari, säger han.

Åkern har blivit till en isbana. De enda spåren av höstgrödorna är några broddar av höstvetet som sticker upp ur isen.

Hälften av grödorna under istäcke

I slutet av februari var situationen som värst, då låg hälften av Vesterlunds höstgrödor under is. Vid det här laget var höstvetets broddar 8-10 centimeter.

Isbrännan har drabbat odlingar i hela Åboland. Överallt har man kunnat se åkrar med höstsgrödor täckta av is.

Men på sistone har situationen förändrats. Tövädret och marssolen har gjort att snön och en stor dela av isen smultit på åkrarna. Trots det kan man inte vara säker på om grödorna klarat sig eller om de har tagit skada.

– Det är omöjligt att veta i det här skedet. Först senare i vår ungefär i mitten av april när grödorna börjar växa kan man se hur stora skador det blir, säger Vesterlund.

Han befarar att han trots allt tvingas så om delar av arealen.

– Grödorna kan ha skadats också på områden där isen har smultit. Hur som helst kommer isbrännan att leda till att skörden blir mindre, säger han.

Mera jobb och extra kostnader

Att tvingas så om delar av arealen med höstgrödor orsakar mera jobb och extra kostnader.

– Det känns inte bra. Men man kan inte göra något åt vädret, säger Vesterlund.

Trots det besvärliga läget är han nöjd över att isbrännan inte har ställt till med större skador än vad som nu verkar vara fallet. Han jämför med vintern 2022 som gick till historien som en av de värsta på åratal när det gäller omfattningen av isbränna och dess effekter på grödorna.

Det året tog isbrännan kål på över 95 procent av höstgrödorna i Åboland.

– Det var nog det värsta man varit med om på länge. Man tvingades planera om allt på nytt, säger Vesterlund.

Situationen förvärrades ytterligare av att vårgrödorna drabbades av torka med minskade skördar som följd.

– Inkomstbortfallet blev stort det året, säger Vesterlund.

Han drygar ut inkomsterna från jordbruket med att hugga virke i skogen. Det gör han varje år. Virket sågar han i egen såg. Dessutom hyr han ut stugor med mera.

– Det gäller att vara mångsysslare. Man lever inte på ett litet jordbruk i skärgården, säger Vesterlund.

Vinterns extrema väderförhållanden har gjort att många skiften i Åboland är täckta med vatten och is.

I år blir det koriander och mindre vårvete

Då vårbruket startar blir det sannolikt fråga om att komplettera höstsådden med vårvete. Vårvete brukar annars också ingå i Vesterlunds odlingar liksom havre.

Senast odlade han höstvete, vårvete och havre på cirka fyrtio hektar.

Men i år minskar han på vårvetet. Orsaken är torkan och de dåliga skördarna.

I stället tänker han pröva på koriander. Vesterlund är bland de första i Nagu som satsar på koriander.

– Det är värt ett försök. Koriander tål torkan bättre än både vårvete och höstvete. Dessutom har den en bättre lönsamhet, säger han.

TEXT: Jan-Ole Edberg     janole.edberg@gmail.com

14. mars, 2024

FOTO: Jan-Ole Edberg