Miljöersättningen - skiftesspecifika åtgärder

Du kan välja en eller flera skiftesspecifika åtgärder för basskiften eller växtskiften på din gård. Du behöver inte välja någon skiftesspecifik åtgärd. Kom ihåg att välja alla skiftesspecifika åtgärder som du kommer att genomföra redan i vårens ansökan om åkerstöd. Välj också de åtgärder som du anmäler först i höstanmälan.

Du kan byta de åtgärder du anmält på skiftena årligen. Undantag är åtgärderna skyddszoner, vallar på torvåkrar och hantering av avrinningsvatten. Du måste utföra ovan nämnda åtgärder inom samma areal fram till förbindelseperiodens slut. Om du inte utför åtgärden efter att du förbundit dig till den, återkrävs den betalda ersättningen från början av förbindelseperioden.

Inget återkrav görs om det skifte du uppgett för åtgärden tas ur din besittning eller tas ur jordbruksanvändning eller om du avstår från att genomföra åtgärden efter den femåriga förbindelseperioden under eventuella år av förlängda förbindelser.

De åtgärder man valt hittas i Vipun under ansök/anmäl -> ansökan om åkerstöd -> stöd som söks.

Här tas upp vad som bör beaktas gällande dessa 8 skiftesspecifika åtgärder.

De skiftesspecifika åtgärderna är:

jordförbättrings- och saneringsväxter
fånggrödor
främjande av cirkulär ekonomi
skyddszoner
vallar på torvåkrar
hantering av avrinningsvatten (reglerbar dränering och återanvändning av dräneringsvatten)
alternativt växtskydd för trädgårdsväxter
fågelåkrar.

1. Jordförbättrings- och saneringsväxter

Du kan anmäla jordförbättringsväxter eller saneringsväxter på skiften där det året innan har odlats ettåriga produktionsväxter. Du kan inte odla jordförbättringsväxter som bottengröda för en skördegröda. Du ser arealerna för föregående års ettåriga produktionsväxter på kartnivån i Viputjänsten. För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 20 procent av den ersättningsberättigande arealen.

Så jordförbättrings- och saneringsväxter på våren. Du får slå eller krossa växtligheten och utnyttja den. Du får bearbeta växtligheten i marken två månader efter sådden.

För jordförbättrings- och saneringsväxter gäller följande villkor:

Växterna får gödslas.
Växterna ska sås på våren och växtligheten får bearbetas i marken två månader efter sådden.
Växtligheten kan slås eller krossas under växtperioden och den får utnyttjas.
Man får använda växtskyddsmedel på växtligheten och avsluta den kemiskt.
Du kan anlägga följande års växtlighet med saneringsgröda.

2. Fånggrödor

Du kan anmäla fånggrödor för en ettårig produktionsväxt på den odlade arealen. För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 30 procent av den ersättningsberättigande arealen.

Så fånggrödan senast 15.8. Du kan så fånggrödan som bottengröda i samband med sådden eller när spannmålen har gått i brodd.

Gödsling: Du kan gödsla fånggrödan enligt den odlingsväxt du anmält. Du får inte gödsla fånggrödan separat efter att odlingsväxten har skördats.

Avsluta: Du får avsluta växtligheten med växtskyddsmedel tidigast 15.9, bearbeta växtligheten tidigast 1.10. Det är tillåtet att avsluta och bearbeta skiftet tidigare om en höstsådd skördeväxt sås på skiftet. Fånggrödans växtperiod ska vara minst sex veckor. Du kan anlägga följande års växtlighet med fånggröda.

3. Främjande av cirkulär ekonomi

Om du väljer en åtgärd för att främja cirkulär ekonomi, följ något av följande villkor på skiftet:

Applicera flytgödsel, urin, vätskefraktion från flytgödsel eller flytande organisk gödsel med placeringsanordningar eller myllningsutrustning på åkerskiftet.
Tillsätt organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent på åkerskiftet. Med organiskt material avses:
- organiska gödselmedel
- organiska jordförbättringsmedel
- blandningar av organiska gödselmedel och organiska jordförbättringsmedel
- torrgödsel eller komposterad gödsel som anskaffats för återvinning från en annan gård
- torrsubstans som separerats från gödsel.

Du får dock ersättning för torrgödsel från den egna gården som sprids som organiskt ämne, om ämnet har återvunnits via en biogasanläggning. I annat fall betalas ingen ersättning för torrgödsel från den egna gården.

För åtgärden kan ersättning betalas ut för högst 80 procent av den ersättningsberättigande arealen. Placera flytgödseln och motsvarande ämnen i åkern med en anordning som skär ytan med snitt och tappar ut eller sprutar ut flytgödsel i snittet. Du kan också använda myllningsutrustning som är kopplad till en arbetsmaskin som sprider ämnen.

Minimimängder/Minimimängd gödsel eller gödselmedel som godkänts för åtgärden

Mängden ämnen som sprids med utrustning som placerar eller myllar in ska vara minst 15 kubikmeter per hektar.
För organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent ska spridningsmängden vara minst 10 kubikmeter per hektar (bifoga uppgifter om torrsubstanshalten till höstanmälan).
Mängden ämnen som innehåller en hög näringshalt och vars fosforhalt är minst 3 kilogram per kubikmeter, ska ha en spridningsmängd på minst 5 kubikmeter per hektar (bifoga uppgifter om fosforhalten till höstanmälan).

Du kan endast ange ett av ovan nämnda spridningssätt för samma areal.

Observera även nedannämnda minimikrav:

4. Skyddszoner

Anlägg en skyddszon som täcks av flerårig vallväxtlighet. En skyddszon behöver dock inte anläggas separat, om flerårig vallväxtlighet tidigare har anlagts på skiftet.

Du kan välja en åtgärd för ett jordbruksskifte endast under förbindelseperiodens första eller andra år. Bevara och sköt skyddszonen enligt villkoren under hela förbindelseperioden. Skyddszonen har ingen minimibredd.

Miljöersättningen som betalats för en skyddszon återkrävs om du under förbindelsetiden anmäler något annat för skyddszonsarealen än skyddszonen och skiftet förblir i din besittning.

Anlägg ny vallväxtlighet så fort förhållandena tillåter det. Om växtligheten har förstörts utanför växtperioden, anlägg den på nytt följande vår. Anteckna i de skiftesspecifika anteckningarna om förstörelse av växtbeståndet, bekämpning av flyghavre eller svåra ogräs med vindspridning samt ny anläggning av växtbeståndet och orsaken till detta.

Åtgärder enligt villkoren behöver inte vidtas eller leder inte till återkrav, om avvikelsen från villkoren beror på vattenskyddsåtgärderna i vattendraget intill skyddszonen.

5. Vallar på torvåkrar

Anlägg flerårig vallväxtlighet på ett basskifte som helt och hållet består av torvmark under hela förbindelseperioden. Vallväxtlighet behöver dock inte anläggas separat, om flerårig vallväxtlighet tidigare har anlagts på skiftet. Du kan välja en åtgärd för ett jordbruksskifte endast under förbindelseperiodens första eller andra år. Miljöersättningen som betalats för en vall återkrävs om du under förbindelsetiden anmäler något annat för arealen än en vall på torvåker och skiftet förblir i din besittning.

Så omedelbart växtlighet som har skadats eller förstörts i samband med ovan nämnda åtgärder på nytt med vall- eller gräsväxter. Om växtligheten har förstörts utanför växtperioden, anlägg den på nytt följande vår.

Krav på miniminivå för vallar på torvåkrar

Du kan plöja permanent gräsmark på torvmark högst en gång vart fjärde år. Detta villkor träder i kraft för första gången 2025.
Håll minst 33 % av åkerns och de permanenta växternas sammanlagda areal täckt av växtlighet under tiden 31.10–15.3.

6. Hantering av avrinningsvatten

Om du väljer åtgärden för hantering av avrinningsvatten förbinder du dig att med hjälp av avrinningssystemen reglera mängden avrinningsvatten som lämnar åkern antingen på ett reglerbart dränerat skifte eller på ett skifte med ett system för återvinning av underbevattnings- eller dräneringsvatten.

Dräneringssystemet ska vara byggt innan förbindelseåret börjar.

Du kan välja ovan nämnda åtgärder för ett basskifte om något av följande tre villkor uppfylls:

Lämna in en eventuell markkartering eller ett analysresultat till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.9 under den växtperiod då du första gången ansöker om åtgärden för hantering av avrinningsvatten.

Lämna in en dikeskarta över det reglerade dräneringssystemet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september för den areal du ansöker om ersättning för. Dikeskartan behöver inte lämnas in om du tidigare har skickat den till kommunen. Av kartan ska dikessystemets areal och reglerbrunnarnas placering framgå. Kartor fås från täckdikningsföreningen på adressen salaojayhdistys.fi.

7. Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Om du väljer alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter ska du genomföra någon av de biologiska eller mekaniska växtskyddsmetoderna på din gård. Du kan välja olika metoder för olika jordbruksskiften och byta dem årligen. Åtgärden behöver inte genomföras varje år. Gör skiftesspecifika anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller växtskadegörare samt visa vid behov upp ett inköpskvitto på anskaffningen av vissa preparat eller entreprenadarbetet. Du kan endast få ersättning enligt metoden i punkt F för ekoarealen.

Gör upp en plan för alternativt växtskydd per skifte och växt senast 31.5.

Av planen ska det framgå:

vilken alternativ växtskyddsmetod du tänker använda för varje växtart och skifte.
en beskrivning av vilka hjälpmedel för uppföljning du tänker använda på skiftet för att följa upp behovet av en alternativ växtskyddsmetod och vilket resultat det ger.
situationer där en alternativ växtskyddsmetod kan kompletteras med andra metoder (exempelvis kemiska växtskyddsmedel).
Användningen av andra metoder ska bygga på en tillräckligt lång uppföljning av den alternativa metodens effekt och på ett konstaterat kompletteringsbehov. Uppföljningen och kompletteringsbehovet ska antecknas i skiftesbokföringen.

8. Fågelåkrar

Som fågelåkrar kan du ange basskiften som har identifierats som viktiga rast- och födoplatser för tranor, gäss eller svanar under flyttperioden. År 2023 kan du som fågelåkrar ange basskiften för vilka NTM-centralen under 2017-2022 minst två gånger har betalat ersättning för skördeskador på fridlysta arter.

En separat areal som uppges som fågelåker ska vara minst 10 hektar. En areal kan bestå av ett eller flera bas- eller jordbruksskiften som du besitter och som ligger inom en radie på mindre än två kilometer från varandra. Det kan finnas flera separata arealer. De basskiften som lämpar sig som fågelåkrar presenteras i Viputjänsten på kartnivå och som en förteckning över basskiften under valet av åtgärd. En förteckning över basskiften för ett separat område syns inte om det separata området är mindre än 10 hektar.

Odla produktionsväxter på den areal du angett som fågelåkrar. Odla så att du kan producera en normal skörd. Det är tillåtet att bärga en marknadsduglig skörd på skiftet även om fåglarna skulle ha förstört skörden. Det är också möjligt att bärga skörden från ett skifte som undsluppit skador på normalt sätt. Fåglarna måste få vila och äta ostört inom den areal du angett. Odlingsåtgärderna på skiftet ska planeras och genomföras utan att störa fåglarna. Fåglarnas ankomst till skiftet får inte förhindras på förhand och att avsiktligt störa dem är inte tillåtet.

För att du ska kunna få ersättning måste du på skiftet eller en del av det som du angett som fågelåker kunna observera tydliga kvalitativa eller kvantitativa skador på produktionsväxten på grund av att fågelflockarna rastar eller söker efter föda. En skada ger rätt till ersättning 2023 oberoende av om skadan har inträffat under vår- eller höstflyttningen eller under någon annan växtperiod. Ta med hjälp av Vipumobilen flera fotografier av åkrarna och av eventuella fåglar som flockar sig på skiftet samt skador på växtbeståndet där på grund av fågelflockarnas rast och fåglarnas födosök.

Du kan få ersättning för högst 50 procent av den ersättningsberättigande arealen på din gård. Ange i höstanmälan de slutliga arealer där du har konstaterat skador orsakade av fåglar och bifoga de fotografier du tagit med Vipumobilen till anmälan. Den skadade areal som ska anmälas kan vara mindre än den areal för basskiften som angetts i ansökan om åkerstöd (minst 0,05 ha).

Krav på miniminivå för fågelåkrar

Riskera inte genom dina åtgärder skyddet av ett område på jordbruksmarken som ingår i naturskyddsprogrammet.
Följ fridlysningsbestämmelserna för skyddsområdet enligt naturvårdslagen.
Försvaga inte andra förekomstplatser som är viktiga med tanke på särskilt skyddade fågelarter.
Försvaga inte de fågelarter som utgör grunden för valet till Natura 2000-nätverket eller deras livsmiljöer.
Anmäl åtgärder som avsevärt kan försämra naturvärden som ligger till grund för skyddet av ett område som hör till nätverket Natura 2000 till NTM-centralen.

Text från Livsmedelsverket

FHS