Goda skördeutsikter i Åboland för råg och höstvete men dystert för vårgrödorna

Skördeutsikterna i Åboland varierar både lokalt och i fråga om typen av grödor. För höstgrödornas del ser det allmänt positivt ut till skillnad från vårgrödorna, som drabbats hårt av försommarens besvärliga torka.

När det gäller höstgrödorna har rågen och höstvetet övervintrat bra och grödorna har vuxit sig frodiga trots torrperioden i juni.

– Växtperioden har varit mycket speciell med både kyla och extrem värme. Men tack vare sina djupa rötter har höstgrödorna klarat torkan betydligt bättre än vårgrödorna, säger Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid ProAgria Finska hushållningssällskapet.

Den påverkar vikten och storleken på kärnan i axen, skördemängden per hektar blir mindre, säger Fritzén. Stora regnmängder och hårda skurar kan dessutom slå omkull växterna. Blir det liggsäd finns det risk att kvaliteten försämras.

Sprickorna i jorden i rågfältet vittnar om att sommarens torka varit hård.

Fina och frodiga fält Men i månadsskiftet juli-augusti, strax innan väderleken växlade om till regnväder, såg fälten med höstgrödor fina och frodiga ut. – Rågen börjar bli mogen och färdig att skördas de första veckorna i augusti. Det är ju typiskt att det ska börja regna när det blir tröskningstider, säger Fritzén. Han bor på Kimitoön där det har kommit mycket sparsamt med regn i sommar. Regnen har varit lokala och mängderna har varierat, på vissa områden har det handlat om ytterst små mängder. Fritzén beskriver skördeutsikterna för höstgrödorna som lovande. – Skörden blir minst tillfredsställande, till och med god, vad gäller råg och höstvete. Kvaliteten väntas också bli god, säger han. Frodiga rågfält har potential till goda skördar. Ett fält med hybridråg kan ge en hektarskörd på 6-8 ton. – Hybridrågen ger en större skörd än den traditionella populationsrågen som i snitt ger 4-6 ton per hektar, säger Fritzén.

Rågvetet har väldiga ax. Grödan kan ge stora skördar, upp till tio ton per hektar.

Ökat intresset för rågvete En sort som dykt upp på marknaden men som ännu är rätt ovanlig är rågvete. Under goda förhållanden kan rågvetet ge en hektarskörd på upp till tio ton. På Kimitoön finns enstaka odlare som satsat på grödan. – Intresset har ökat, men än så länge är odlarna få. Mycket beror på om det finns intresserade uppköpare, säger Fritzén. Rågvetet är attraktivt främst med tanke på den höga avkastningen. Grödan odlas främst som fodersäd. En del odlare har kontrakt direkt med djurgårdar. För vårgrödornas del ser skördeutsikterna betydligt sämre ut. Här har torkan varit skoningslös. Fritzén har inte sett ett enda bra bestånd med vårvete och korn i regionen. Axen är korta och kärnorna små. – Kornet har dessutom en tendens att bilda gröna sidoskott som gör att kvaliteten försämras. Fritzén räknar med att skörden av vårsäd blir försvarlig till dålig. Kvaliteten blir också dålig. – Det ser dystert ut. På vissa håll väntas skördemängden minska med hälften. Situationen tillspetsas ytterligare av att Åboland drabbats av torka flera år i rad. – Det är mera regel än undantag att vi har en torrperiod under odlingssäsongen. Tyvärr påverkar det här gårdarnas betalningsförmåga och likviditet, säger Fritzén.

Skörden av höstvete väntas bli tillfredsställande till god i Åboland.

Sprid på riskerna Han säger att odlarna borde ta lärdom och fördela riskerna för att undvika bakslag. – Satsa inte allt på ett kort. Ändra i stället på växtföljden och så mera höstsäd. Man kan ha minst trettio procent, gärna femtio procent höstsäd, säger Fritzén. Man kan också satsa på sockerbetor. – Sockerbetorna har klarat sig ovanligt bra i torkan. Trots att de dessutom drabbades av jordloppor i början av växtperioden, säger Fritzén. Också här varierar förhållanden områdesvis. Men det finns många sockerbetsodlingar som ser frodiga ut och där skördeutsikterna är tillfredsställande eller goda. På tal om jordloppor så har Fritzén noterat ett märkligt fall där höstraps har angripits hårt av lopporna. Det fanns massor med jordloppor i grödan och man var tvungen att meja ner det mesta. – Det är ovanligt och mycket märkligt, säger Fritzén.

Sockerbetorna har till skillnad från spannmålsväxterna inte lidit nämnvärt av torkan. Växten är tålig tack vare sina djupa rötter.

Vårrapsens blomning sen Vårrapsen däremot har inte drabbats, åtminstone har inga angrepp av jordloppor rapporterats. Däremot har kylan i början av växtperioden samt torkan och värmen i juni gjort att tillväxten hämmats. På en del områden har vårrapsens blomning försenats med 2-3 veckor. – Tillväxten har rubbats. Inga grödor tycker om trettio graders värme, säger Fritzén. Den försenade blomningen resulterar i en senare skörd. Fritzén räknar med att vårrapsen blir skördemogen först i slutet av september eller i början av oktober beroende på förhållandena. Också ärterna och bondbönorna har lidit av torkan. För ärternas del har torkan resulterat i kortare växter och mindre storlek på baljorna. Fritzén förutspår att skörden blir tillfredsställande. När det gäller bondbönan varierar situationen beroende på sort. – De inhemska sorterna har klarat torkan betydligt sämre än de utländska. Vissa utländska sorter som till exempel Tiffany kan i bästa fall ge en rätt god skörd, säger Fritzén.

Skörden av ärter väntas bli tillfredsställande.

TEXT: Jan-Ole Edberg janole.edberg@gmail.com 10. augusti, 2023 FOTO: Jan-Ole Edberg